i sängen på jobbet. toner och oväsen rensar huvudet; stänger ute sommarungdomarnas yl och skri, som om lediga bryr sig om verkligheten.
Dark, Twisted and Cruel. Follow You Into The Dark. No One Left To Love. Wide Awake. Happiness Does Not Wait. Stay. By Your Side. Fever. Epic Adventure. Kang Tao Down.
Ingen Apostate. och så dör ena hörsnäckan. liksom känslan.
kom upp igen.
sist var det en som under vintertid ifrågasatte mig eftersom man inte såg fotspår i snön utanför ytterdörren. jamen, jisses förlåt för att jag kommer hem efter jobbet och spenderar hela helgen trött och eländig inomhus, käre Big Brother, och att snön lagt sitt täcke utanför dörren just under helgen, är väl då ett förträffligt sammanträffande för eder öfvervakning. nä, jag jobbar inte som alla andra och förresten har du inget med mitt privatliv att göra. »men kan du verkligen vara med i styrelsen då?»
samma medlem som igår (inte som ovan) har frågat för år sedan om jag bor i föreningen »eftersom jag ser dig så sällan.» jaha, OK? nä, jag jobbar lite speciellt, så syns kanske inte, men ja, jag bor här.
Det finns medlemmar jag knappt eller aldrig sett – bor de i föreningen? Det finns både nuvarande och tidigare förtroendevalda som försvinner till landställen på sommaren, långresor på vintern, knappt tillgängliga däremellan – har de också ifrågasatts för deras misstänkta brist på engagemang?
Under styrelseåret 24-25 gick 1164 timmar och 55 minuter av mitt liv till styrelsearbete. Timlön 21,44 kr.
Det är i snitt över tre timmar om dagen. Varje dag. I ett år.
Tre timmar på födelsedagen, julafton, nyårsafton, kattornas födelsedagar, fästisens födelsedag. Kanelbullens dag? Semester i två veckor? Tre timmars styrelsearbete.
Och självklart är det jag som är boven i alla draman, som fått städa upp och lappa och laga enorma brister i styrelsearbetet. »Vi måste bli av med honom – han vill göra rätt, följa lagar, regler och principer!»
»H e l v e t e! Ska vi prata med honom och be om hans sida av saken?»
Självklart inte. Alla andra vet bäst.
»Vi pratar skit om honom bakom hans rygg istället.»
Det är åtminstone kul att all skit det tisslas och tasslas om mig bakom min rygg i detta enorma omogna beteende, där man fullständigt vägrar att prata med mig, så har jag fått höra att ett av klagomålen faktiskt är att jag är jobbig för att jag vill att saker och ting ska gå rätt till. Och för det blir jag kallad despot. Det är bannemig fantastiskt.
Minitrue ringde – de behöver era tjänster!