skriverier

följande text upptäckte jag för någon vecka sedan då jag gick igenom gamla texter, skrivna men inte klara, från 2004. jag kände när jag läste den att den ju faktiskt var klar, jag ville bara inte publicera den då. vej ej varför. varsågod, den är för er

(more…)

jag vill säga att jag älskar dig men jag vet inte vad det ska leda till
för jag vill att det ska leda till något.
jag vill säga dig något fint som vi alltid kommer att minnas och som gör
att du och jag förblir tillhörandes den andres hjärta och själ.
att vi alltid ska prata kärlekens språk och sätt.
att vi vet vad den andres frukt av favorit är.

(more…)

när hösten faller och den första snön placerar sig mitt i vägen
för alla som är ute på språng ligger Vi i sängen med mjuk musiks toner
i våra öron och kysser varandra till galenskap.
jag torkar dina tårar först med mitt vänstra pekfinger sedan med mina läppar.

(more…)

vi kan väl prata poesi, du och jag, i stilla sommar utmed vattnet
i kontakt med världens själ och dess universa?
hittar rytmen av oss.
finner tankarna på våra läppar.
dansar i symbios.
dricker vår choklad.
badar i sjöarnas sjö.
leker kull med våra blickar.
smeker varandra till ryggradspirr.

jag läppjar dig, känner din smak, och lever i evighet.

för var sekund som går med dig är tiden inte ett faktum. att bara andas in dig, exempelvis, ifrån din nacke sett får mig att reaktionera. effektuera.
och jag vet inte ens vad det är för slags doft jag förnimmar.

dina styva läppar och kärleksfulla leende.
kan det bli mer perfekt,

än du och jag i ett stilla regn utan fukt

med våta tankar

från skönt till x

när det var din tur att köra och du kom upp i 60 kilometer i timmen såg du i ögonvrån och hörde att jag vevade ner fönstret så mycket det går. sen störde du dig lite på det du ändå tycker om hos mig. när jag sitter där med handen vevandes upp och ner och du förstår ändå inte vad som är grejen. när vinden slår emot armen för att krusa det hår jag har på den, pressar det bakåt i den mån det går, känns bäst när man är så trött som jag var, det är som hårt ömma smekningar.
vi har inte pratat på en stund och du yttrar ordet ’knasboll’ mjukt i tron om att jag inte hör. jag ler stort där i min lek, i mitt motosurfande. jag pratar om ingenting, du svarar, och sedan tystnar vi efter att ha utbytt tankar, ord och meningar, vilket pågick i 14 minuter. du gör mig konstigt pigg och glad ibland så jag höjer musiken, vilket jag brukar, efter att ha pratat sådär med dig. sådär om ingenting när jag behöver det som mest. fast ändå inte. jay-z + beatles i 99 problems på väg söderut, du och jag.

så jag sätter mig i mitt fönster och ser ut över ingenting. syrsorna spelar både framför och bakom mig, mina båda fönster är öppna. jag ser fjärran stjärnor på en nästan svart himmel, den har en liten ton av blått i sig. jag grubblar över det som vid middagen fick mig att inuti brista i gråt. det var som om det slog slint inombords när hon skar med matkniven igenom getingen. det tårades inuti mig när den bara inte gick itu utan fick känna på hur slö kniven verkligen är.

(more…)